Det kan ibland verka svårt, även i olika situationer i världen, att älska alla Guds barn. Vi möter nya människor och nya kulturer som kommer in i våra samhällen. De flesta söker efter bättre och tryggare omständigheter. Den här sortens rörelse bland människor har skett genom hela mänsklighetens historia.
Är vi bättre på att välkomna människor som kommer från andra omständigheter än människor var före oss? Är vi bättre i dag på att älska alla Guds barn, oavsett vilka de är och vilka olikheter de för med sig i våra liv?
”Detta är det budskap som ni har hört från början: att vi ska älska varandra.”1 Det är en befallning att vi ska ”älska varandra”2, och för dem som lyckas med det finns det en utlovad välsignelse: ”Den som håller fast vid hans bud förblir i Gud. … Och att Gud förblir i oss, det vet vi av Anden som han gett oss.”3
När vi älskar alla Guds barn, oavsett vilka omständigheter de kommer från, vilka svagheter eller styrkor de än har, oavsett nationalitet, tro, hudfärg och kön, har vi löftet att Herrens ande ska förbli i oss. Med andra ord en gåva som hjälper oss att bli mer kristuslika och hjälper oss att göra gott mot människor omkring oss på samma sätt som han skulle ha gjort. När vi strävar efter det här hjälper det inte bara dem vi lär oss att älska, utan välsignar även oss med lyckligare och mer meningsfulla liv. När vi har gjort allt vi kan och försökt älska allt vi kan och alla vi kan, kliver han in och hjälper oss att åstadkomma resten4, till och med så att vi älskar dem som kanske är våra fiender.
Vi vet från skrifterna att ”fullkomlig kärlek driver ut all fruktan”. Samma skriftställehänvisning lär oss att om vi älskar andra på det sätt som Frälsaren gör, är vi ”fyllda med den kärlek som är evig kärlek”, och ”alla barn är lika för honom”, och han älskar oss alla ”med fullkomlig kärlek”5.
Det vi kan känna i form av skillnader mellan oss själva och andra Guds barn, är något vi bara ställs inför under våra jordiska liv. I det eviga perspektivet kommer saker och ting att vara annorlunda. ”Människan, … avlades och föddes av himmelska föräldrar”6 och vi var alla lika och de har lika mycket kärlek till oss, i det förflutna, nu och i framtiden.
Genom Jesu Kristi försoning kan vi bli som vår himmelske Fader. Han älskar oss alla, liksom han förväntar sig att vi ska älska varandra.
”När Jesus var på jorden hjälpte han alltid dem som hamnade utanför, blev bortglömda eller illa behandlade. Eftersom vi följer honom måste vi göra detsamma! Vi tror på frihet, vänlighet och rättvisa för alla Guds barn.
Vi är alla bröder och systrar, var och en ett barn till en kärleksfull Fader i himlen. Hans Son, Herren Jesus Kristus, inbjuder alla att komma till honom, ’svart eller vit, träl eller fri, man eller kvinna’ (2 Nephi 26:33). Varje son eller dotter till Gud förtjänar respekt, oavsett vilken hudfärg eller tro han eller hon har. Låt oss visa kärlek till alla Guds barn.”7
”Gud älskar oss barn och han kan våra namn,
ja, alla på jord har en plats i hans famn.
Han ger oss var gåva så ljus och så klar.
Naturen ger prov på den omsorg han har.
Gud älskar oss, alla hans barn, rätt och slätt.
Vi är hans familj och vi kan vara ett.
Hans kärlek och omsorg har hjälpt mig förstå
hur jag kan ge kärlek till stora och små.”8
- 1 Johannesbrevet 3:11.
- 1 Johannesbrevet 3:23.
- 1 Johannesbrevet 3:24.
- 2 Nephi 25:23 och 10:24.
- Se Moroni 8:16–17.
- Kyrkans presidenters lärdomar: Joseph F. Smith (1998), s. 338.
- Jesus sade: Älska alla, av president Russell M. Nelson, Vännen, april 2021.
- Text av Janice Kapp Perry till musik av Michael F. Moody.