Tro och penslar

Tro och penslar

En eftermiddag i februari 2014 när jag bläddrade igenom Liahona, hittade jag en artikel om kyrkans tionde internationella konsttävling. Något rörde vid mitt hjärta när jag läste temat: 'Låt mig få höra om Jesus'. Några månader tidigare hade jag fött mina vackra tvillingar. Min första son var då bara 18 månader gammal.  Det var ingen lätt tid för familjen på grund av det konstanta arbetet med tre barn natt och dag, en enorm sömnbrist och utmattning i alla dess bemärkelser. Min själ var på oupphörlig jakt på näring från skrifterna, Frälsarens liv, Guds profeter och psalmerna.

Konsttävlingens tema passade så perfekt in på mig. Det kändes som om jag ropade i mitt hjärta: ”Snälla, låt mig få höra om Jesus!”, som om de berättelserna var det enda som kunde ge mig styrka att fortsätta, och så var det verkligen.

Några sekunder efter att jag hade läst temat kom jag att tänka på hur viktigt det är för våra själar att få andlig näring, liksom det är för våra kroppar att få sitt dagliga bröd. Jesus Kristus är den ende som kan erbjuda livets bröd, den ende som kan ta bort hunger och svält för evigt, utan ände.

Jag fick en stark önskan att ge uttryck för mitt hjärtas känslor och anmälde mig till tävlingen, tacksam för möjligheten att delta och fast besluten att göra mitt bästa. Jag valde att arbeta med akrylfärger på målarduk. Jag började måla i april 2014, och hann bara med femton minuter här och där under veckan. Mina barn hade svårt att sova på nätterna, så det var omöjligt att få tid på kvällarna eller dagarna. Jag ville ofta ge upp, för även om jag hade ett år på mig att färdigställa målningen så skulle det inte räcka, eftersom jag hade så lite erfarenhet av målning och nästan ingen tid. Men jag kände ändå att allt skulle ordna sig.

Jag målade hemma i vårt lilla kontor. Jag satt alltid på golvet och hade aldrig något dagsljus. Jag gjorde mitt bästa för att hindra barnen från att leka med färgerna, men jag lyckades inte alltid, utan hittade tre långa gröna linjer över Jesu kläder bara några dagar innan jag var helt klar med målningen.

Jag hade inte de bästa förutsättningarna, men här är underverket: Varje gång jag satte mig på golvet för att börja måla kände jag att jag behövde någon slags inspiration, och den kom alltid tack vare att jag bad och lyssnade på psalmer och musik som gjorde att jag kunde känna Anden. Jag såg resultaten av den inspirationen nästan genast, när jag såg ansikten ta form och saker komma till liv. Jag kommer fortfarande ihåg kvällen när jag arbetade på Kristi ansikte och orden i psalmen ”Beautiful Savior” (Jesus vår Herre) ekade inom mig. Precis före midnatt var jag klar med Kristi ansikte, och det kändes som om det var just så jag skulle måla det.


En närbild på en del av den målning som Aurora Schelin färdigställde på mindre än ett år. Arbetet med målningen blev en speciell andlig upplevelse för henne. (Foto: Jonatan Nilsson)
Kristus_Aurora_648_452.jpg

Hela målningen skildrar en liten pojke som sträcker armarna mot Jesu hand för att få mer av det heliga bröd som Jesus så vänligt erbjuder.   Moderns ögon är fästa på Frälsaren medan hon bevittnar sitt eget barns önskan och behov av den näringen. Hon känner hopp i Frälsaren och lovar sig själv och honom att alltid se till att hennes barn aldrig går utan bröd.

Jesus är det ljus som aldrig mattas av och som visar oss vägen hem till vår Fader. Berättelserna om Jesus, hans underverk, ord, gärningar och verksamhet, som kulminerade i den eviga försoningen för oss alla, är verkligen vårt mest dyrbara dagliga bröd.

Jag blev klar med målningen den 6 februari 2015 och oavsett vad resultatet i tävlingen blir är jag djupt tacksam för det jag lärde mig.