När Herren undervisade Adam om lycksalighetsplanen sa han, som Mose skriver: ”Och se, allting har sin avbild och allt är skapat och gjort för att vittna om mig, både det som är timligt och det som är andligt, det som är i himlarna ovan och det som är på jorden, och det som är i jorden, och det som är under jorden, både ovan och under: Allt vittnar om mig.”[1]
De heligaste platser vi har på jorden är templen, som vittnar om Frälsarens centrala plats genom den gudsdyrkan som sker där. Följande ord står skrivna vid ingången till templet: ”Helgat åt Herren” och ”Herrens hus”.
När Frälsaren Jesus Kristus visade sig för nephiterna inbjöd han alla barnen att komma till honom. I redogörelsen står det: ”Och de hämtade sina små barn och satte dem på marken runt omkring honom, och Jesus stod mitt ibland dem. Och mängden lämnade plats till dess alla hade förts fram till honom.”[2]
Så en av templets välsignelser är att föras fram till honom och vara med honom, att kunna lära av honom och med honom, för att bli som han.
I templet lär vi oss livets mening, vilka vi är, varifrån vi kommer, varför vi är här och vart vi går efter det här livet.
Genom att tillämpa de här lärdomarna under hela livet ger var och en av oss som tempelbesökare också heliga löften till Herren, som kallas förbund.
Sådana förbund innefattar att lyda Gud, att följa Jesus Kristus, att vara moraliskt ren och ägna tid och talanger åt att tjäna Herren.
De här löftena blir ledande principer i våra dagliga liv. Att hedra dessa heliga förbund ger oss mer frid, glädje och välsignelser i det här livet medan vi strävar att återvända för att leva hos Gud för evigt.
En av välsignelserna av att besöka templet är den känsla av stillhet, bön och eftertanke som sänds till himlen, där vi får leva för evigt med våra familjer i vår himmelske Faders och Jesu Kristi närhet.
En annan stor välsignelse är uppfyllelsen av profeten Malakis profetia: ”Se, jag ska sända er profeten Elia innan Herrens dag kommer, den stora och fruktansvärda.
Han ska vända fädernas hjärtan till barnen och barnens hjärtan till deras fäder, så att jag inte kommer och viger landet åt förintelse.”[3]
När Jesus Kristus döptes visade han sin beslutsamhet att lyda alla Guds befallningar. Senare lärde Jesus att dopet är nödvändigt för att komma in i Guds rike. Men hur är det med de människor som dog utan att ha blivit döpta?
I templet utförs dop och andra väsentliga förrättningar till förmån för de människor som dött utan denna möjlighet. Sådana förrättningar bringar Jesus Kristus frälsande nåd till alla människor. Detta tjänande till andras förmån görs med kärlek och på grund av att sista dagars heliga tror att livet fortsätter efter döden. De tror också att människor som har dött är medvetna om de förrättningar som utförs för dem och är fria att acceptera eller inte acceptera dem.
Genom släktforskning söker kyrkans medlemmar information om sina förfäder och tar med namn till templet så att förrättningar kan utföras för dem.
När det nuvarande första presidentskapet kallades sa president Russell M. Nelson: ”Var och en av oss eftersträvar … att begåvas med kraft i ett Herrens hus, beseglade som familjer, trofasta mot förbunden som ingicks i ett tempel och som gör oss behöriga att ta emot Guds största gåva: evigt liv. … Din gudsdyrkan i templet … välsignar dig med ökad personlig uppenbarelse.” [4]
Jag inbjuder alla att åtnjuta dessa välsignelser och löften genom att komma till templet.
[1] Kostbara Pärlan, Mose 6:63
[2] Mormons Bok, 3 Ne. 17:12
[3] Gamla testamentet, Mal. 4:5–6
[4] https://www.churchofjesuschrist.org/broadcasts/article/first-presidency-message/2018/01/introduction-to-the-first-presidency?lang=eng