Den personliga omvändelsens stig till Frälsaren

Budskap från Europaområdets ledare

Jesus-storm
Elder-Franco
Äldste Saulo G. Franco, Spanien Områdessjuttio i området Centrala Europa

I Matteusevangeliet i Nya testamentet ber Frälsaren Petrus att gå på vattnet och Petrus, som intensivt önskar att följa honom, frånsäger sig allt det beskydd som båten ger honom och kliver snabbt ner på vattnet. Under några ögonblick går han på ett mirakulöst sätt mot Frälsaren på vattnet, men när stormen ryter med starka vindar försvagas hans tro, han börjar sjunka och ropar till Herren: ”Herre, rädda mig!” I just denna stund sträcker Frälsaren ut sin hand och tar tag i honom och säger: ”Så lite tro du har! Varför tvivlade du?”(1)

Denna stora lärdom som Petrus fick ta emot lär oss att omvändelsen inte föds ur en viss händelse, utan ur en process som varar genom hela vår jordiska resa. Omvändelseprocessen innefattar att utöva tro på Jesus Kristus, omvända sig dagligen, bli döpt, ta emot den Helige Anden och hålla ut intill änden. Förbundsstigen utgör en del av den här resan mot att hålla ut intill änden. När vi går framåt på den här stigen strävar vi efter att bli mer som Kristus och ge upp vår ”naturliga människa”. Kung Benjamin i Mormons bok beskrev den här delen av processen perfekt när han inbjöd oss att lägga av den naturliga människan, och undervisade på så sätt tydligt om läran om omvändelse:

”För den naturliga människan är en fiende till Gud och har så varit från Adams fall, och kommer att så vara i evigheters evighet, om hon inte ger efter för den Helige Andens maningar och lägger av den naturliga människan och blir en helig genom Herren Kristi försoning och blir som ett barn: undergiven, mild, ödmjuk, tålmodig, kärleksfull, villig att underkasta sig allt som Herren anser lämpligt att lägga på henne, alldeles som ett barn underkastar sig sin far.” (2)

Den här versen i skrifterna beskriver tydligt omvändelseprocessen: på grund av vårt fallna tillstånd är det vår naturliga tendens att vända oss emot det som tillhör Anden, så sann omvändelse börjar när vi underkastar oss den Helige Andens maningar; sedan kommer helgelseprocessen genom Kristi försoning. De egenskaper som profeten Benjamin beskriver, som undergivenhet, mildhet, ödmjukhet, tålmodighet och att vara fylld av kärlek är den sanna omvändelsens frukter.

Äldste Bednar har lärt följande om ödmjukhet: ”Ödmjukhet är en av Återlösarens utmärkande egenskaper och kännetecknas av rättfärdig lyhördhet, villig undergivenhet och stor självbehärskning.” (3)

När vi verkligen är omvända gör vi villigt vår himmelske Faders vilja. Även om det många gånger innebär att vi kastar oss ut i ett okänt och oroligt hav, hjälper livets prövningar och utmaningar oss att öka vår tro på Jesus Kristus när vi är på förbundsstigen. Att hålla förbund och öka vår kunskap genom studier och personlig uppenbarelse är nycklar till den här processen.

President Russell M. Nelson har lärt oss att ”vår Frälsare och Återlösare Jesus Kristus utför några av sina mäktigaste kraftgärningar under tiden från nu och fram till sin återkomst. Vi kommer att se mirakulösa tecken på att Gud Fadern och hans Son Jesus Kristus presiderar över den här kyrkan i majestät och härlighet. Men i kommande dagar blir det inte möjligt att överleva andligt utan den Helige Andens ledande, tröstande och ständiga inflytande.” (4)

Precis som Petrus och de andra apostlarna på båten kan vi få uppleva kraften i att följa Jesus Kristus i tro genom att kasta oss ut i hans vatten utan fruktan, utan rädsla för att sjunka, eftersom hans vatten är källan till evigt liv. Som psalmisten förkunnade: ”Han för mig till vatten där jag finner ro.” (5)

Jag inbjuder er att göra era personliga liv till en process av daglig omvändelse till Frälsaren och till vår himmelske Fader.

 

1. Matteus 14:29–31.

2. Mosiah 3:19.

3. David A. Bednar, ”Mild och ödmjuk i hjärtat”, generalkonferensen i april 2018.

4. President Russell M. Nelson, ”Uppenbarelse för kyrkan, uppenbarelse för våra liv”, generalkonferensen i april 2018.

5. Psaltaren 23:2